...Can you read my mind?
Jag tror verkligen Brandon Flowers kunde det. Eftersom vi stod väldigt nära scenen så var det nästan, nästan så att vi fick ögonkontakt. And I died a little inside. Han måste vara en av världens vackraste människor. Och för att vara extremt klyschig -  han verkar vara vacker på insidan med. Annars kan man inte skriva sådana text rader.
För er oinvolverade pratar jag såklart om The Killers spelning i Hyde Park i fredags. Om dte har undgått nån så var jag där! Och det går inte att beskriva hur underbart det var!
The Killers är utan tvekan ett av de bästa banden around these days. Fantastiska texter som verkar så anspråklösa. Men så djupa under ytan.

Så nu ska vi analysera lite.

"A crashing tide can't hide a guilty girl. With jelous hearts that starts with gloss and curls. I took my baby's breath beneath the chandelier of stars and atmsphere, and watched her disappear into the midnight show."

Den här textraden är tagen från "Midnight show".!!! Det är den andra delen ur "the murder triology" En för många rätt okänd låt. Desto fler har dock hört sången "Jenny was a friend of mine" som är den avslutande delen. Den första sången i triologin är "Leave the Bourboun on the shelf".

Om man verkligen lyssnar på dessa sånger kan man hitta oändliga tolkningsmöjligheter. Rent översatt (till jävligt konstig svenska) blir texraden högre upp bara "Ett stormande tidvatten kan inte dölja en skyldig flicka. Med svartsjuka hjärtan som börjar med glans och lockar. Jag tog min älskilngs andan under atmosfärens och stjärnornas ljuskrona och såg henne försvinna in i midnatts showen".
Svammel!!!! Karln måste gå på droger tänker ni säkert.

Dig deeper säger jag. Att det handlar om ett mord (fiktivt, metaforiskt eller verkligt) är inte ens diskuterbart. För att analysera textraden. Killen tog livet av sin älskade under den bara, stjärnklara himlen, kastade henne i vattnet och såg henne försvinna ner i det mörka havet (the midnight show). Men han vet att inte ens tidvattnet kan dölja den döda kroppen.

I "Leave the Bourbon on the shelf" får man lite bakgrundsfakta till mordet. "Who's that other boy holdin' your hand". "And I'm not satisfied till I hold you tight". Det handlar solkart om att killen är besatt av Jenny (Jennifer). Och att denna besatthet leder till hennes död.

I "Jenny was a friend of mine" kan man faktiskt tolka fram ett försvarstal under ett förhör. Polisen har nu upptäckt kroppen och förhör killen. "We took a walk that night but it wasn't the same. We had a fight on the promenade out in the rain. She said she loved me. but she had somewhere to go. She couldn't scream while I held her close I swore I never let her go" Det här är vad han säger till polisen. Han erkänner att de bråkade, men att han bara ville hålla henne nära och att allt skulle vara som förut. Behöver ingen vidare tolkning. "Tell me what you wanna know, come on, come on, come on. There ain't no motive for this crime. Jenny was a friend of mine" Han ber polisen fråga allt de vill veta. Han hade ändå inet motiv till att döda henne eftersom Jenny var en av hans vänner. "Then you whispered in my ear, I know what you're doing here". Här blir det intressant. Antingen är det polisen som faktiskt talar om för honom att de har bevis, att de vet att han är skyldig. Mest sannolikt är det dock hans eget samvete som gör sig påmint. Att det här är en försvarsmekanism, en del i förnekelse processen. Hur mycket han än försöker förneka det så vet han inom sig att han faktiskt dödade henne, medvetet eller ej.

För att göra dte hela ännu intressantareså sjunger Brandon ibland under sina live framträdanden "She kicked and screamed while I held her throat" istället för "She couldn't scream while I held her close".

Sådär, nu har jag dragit den "enkla" fiktiva tolkningen av mordtriologin. Så tolkar nog de flesta som analyserar låtarna historien. Men om man antar att allt är en metafor så får allt en annan innebörd.

Metaforiskt är Jenny inte en riktig person, hon fanns inte. Hon är en imaginär ande av en vacker, vild och otämjbar själ. När Jenny tas in i ett förhållande börjar "den/hon/han" slåss för sin självständighet. "She kicked and screamed...." delen är inget verkligt mord i den här tolkningen. Det är när Jenny (fortfarande själen) börjar försöka slå sig fri. Det är när ena partnern försöker börja äga den andra i en relation. Och det är då glöden och passionen  sakta börjar dö ut. Textraderna i "Midnight show" skulle då kunna tolkas som att han släckte den sista gnistan av attraktion och kärlek med sitt kontroll- och ägande behov. Och att glöden, passionen, det vilda och okontrollerbara (a.k.a. Jenny) försvinner ner i djupet.

Den läskigaste tolkningen involverar ett riktigt mord. Ett mord som ägde rum den 26 augusti, 1986. Det var natten när Robert Chambers ströp 18 åriga Jennifer Levin till döds i Central Park, NYC. Innan rättegången fick Chambers träffa sig pappa. Till honom sa han "Den jävla bitchen, varför kunde hon inte lämna mig ensam?" Till saken hör att Levin var Chambers ex-flickvän. Vid tidpunkten för mordet hade Chambers en ny tjej, Alex Kapp. Kapp var dock svartsjuk för att Champers aldrig kom över Jennfier. Förmodligen så jagade minnena av Jenifer honom och gjorde honom besatt av henne. Kvällen hon mördades var Chambers på en bar med nuvarande flickvännen. Jennifer kom dit, Chambers följde efter henne, något hände och hon ströps till död. Mord eller olyckligt dråp, vem vet.
Något som däremot är bevisat svart på vitt är att Chambers hade, och har haft ett kriminellt förflutet både innan och efter mordet på Jennifer. Det rör sig om droger, olovlig körning och alkoholmissbruk.

Välj själva vilken tolkning av "the murder triology" ni tror är sann. Eller om ni kanske har en helt egen själv. Om, och nu säger jag om, låtarna är baserade på morde på Jennifer Levin så är kanske the Killers bandnamn och första existens baserat på den händelsen. Vilket verkligen gör dom till allt annat än ett "meningslöst rockband".

Hur som helst, Brandon Flowers, Dave Keuning, Mark Stoermer och Ronnie Vannucci Jr är alla genier.
Och fredagen den 26 juni var inte sista gången jag såg the Killers live.